Jul

Nu har vi äntligen lyckats äta upp all julmat utom skinkan. Och godiset, men det gör ju inget att ha kvar. Ylvas mamma var på besök över julen och hon var mäkta stolt över att vara ute och promenera med Nora i barnvagnen.

Nu har Nora börjat bli mobil. Hon har inte kommit på det där med att krypa än men hon rullar runt en del och puttar sig bakåt. Det senaste är att hon kan sätta sig upp, men vi är osäkra på om hon har förstått själv att hon kan. Det ser mest ut som något hon råkar göra ibland utan att tänka på det. Förmodligen när hon försöker ställa sig upp, det är nämligen stå upp hon allra helst vill nu. Helst hela tiden. Nu kan hon ju inte det, så det innebär att hennes föräldrar måste vara där och stötta henne. Det bästa hon vet är att dra sig upp genom att hålla en i fingrarna och sedan gå framåt medan man håller henne i händerna.

Vi tror att Nora gillar julen för hon har varit på ett strålande humör hela helgen. Och nu skulle BVC-tanterna höra henne: Hon "pratar" massor.

Jag har stickat en tröja till Nora som jag nu håller på och syr ihop och det är fullt möjligt att det blir den första tröja som jag någonsin har blivit klar med. Tyvärr verkar den inte som den kommer gå att använda. Det ser ut att bli VÄLDIGT konstiga proportioner. Hmmm, synd - om jag nu lyckas bli klar nångång...

Lite bilder från julhelgen:

Nora julbadar.

Visst kom tomten den här julen!

Granen står så grön och grann i stugan.

Lite trött av all julmat.

Kul att ligga på pappas axel medan han fotograferar.

En glad liten groda...

...som kan producera kemiska stridsmedel.

Mer och mer linslus ju äldre hon blir.

God Jul

Efter några jobbiga dygn med magsjuka och elände är både jag och Nora friska idag.

Så här söt är Nora i sin tomteluva:

En härlig morgon!

Mina blogginlägg har inte direkt haglat över er på sista tiden, vilket jag skyller på att det är alldeles för mycket att göra på jobbet nu när jag avvecklar mig själv. En sådan här morgon måste dock kommenteras. Min morgon började ganska exakt 03.00, då jag efter tre goda timmars sömn blir väckt av grodisen som skriker på uppmärksamhet från sitt rum. Vi jobbar på med 5-minutersmetoden även på natten nu, så vi börjar vår kamp och går in var femte minut och säger (vänligt, men bestämt och naturligtvis utan minsta trötthet och uppgivenhet i rösten) "godnatt, godnatt, det är fortfarande natt" etc.

Vid fyrasnåret skriker grodan fortfarande och verkar inte ha någon ambition att somna om (även om hon lurar oss genom att då och då tystna någon minut innan hon börjar igen). Vi ger upp och chansar på att hon ska somna om om hon får komma till vår säng och snutta lite. Hon blir lugn så länge hon snuttar, men så fort Ylva försöker lösgöra sig blir hon helgalen. Efter ytterligare en halvtimme av misärskrik (ja, det är ganska påfrestande), bestämmer vi oss för att återigen prova 5-minutersmetoden och lägger tillbaks henne i sin säng - hon var ju bara ännu mer missnöjd i vår säng. ampen fortsätter - vi går in var femte minut och mellan dessa turer försöker vi koppla av, vilket trots den tidiga tidpunkten inte är speciellt enkelt när Nora skriker oavbrutet.

Klockan 05.10 ger jag upp och bestämmer mig för att gå upp och åka till jobbet - nattsömnen är uppenbarligen slut ändå (Yippie, tre friska timmar!). 15 minuter senare kommer jag ut ur badrummet och tror ni inte att grodisen har somnat som en stock - j-a skitunge (ska läsas uppgivet, men med kärlek).

Jaja, jag är ju trots allt uppe och kan lika gärna åka tidigt till jobbet. Jag tar 06.10-tåget och kommer in till t-centralen vid 06.50. I normala fall betyder detta att jag är på jobbet ungefär 07.10-07.15. Men inte idag... Nä, såklart ska SL ha styrt upp ett saftigt vagnfel och det är helt stopp i trafiken. Efter en kvart börjar speakern yra om ersättningsbussar som ska komma om 20 minuter. Jag står kvar på plattformen. Tillslut, efter en dryg halvtimme kommer första tunnelbanevagnen. Jag kliver in på jobbet 07.50 - endast fyra timmar och 50 minuter efter att jag vaknade!

Naturligtvis låter jag inte sådana småsaker göra mig bitter!

Äntligen lite nya bilder

Vi jobbar vidare med sömnträningen och har fortfarande blandad framgång. Det senaste är att vi äntligen har gjort slag i saken och flyttat in Noras säng i gästrummet. Så nu sover vi i vår egen säng igen - hurra! Vi provade i helgen att sova alla tre i sovrummet, men jag sov så extremt dåligt då (låg bara och lyssnade på Nora hela tiden) att vi tyckte det var bättre att ha henne i ett eget rum. Så nu har vi skrivbordet i sovrummet, det blev trångt men det funkar.

På matfronten går det i alla fall strålande. Hon äter nu "lagad" mat till lunch och middag och välling till frukost och kvällsmat, dessutom äter hon ett grötmål mellan lunch och middag. Det känns skönt att hon klarar sig utan att jag behöver amma henne nu när jag snart ska börja jobba.

Apropå att sluta amma så vägde jag mig när jag var på BVC sist och enligt den vågen hade jag gått upp 4 kilo på två månader. Det har jag haft en viss panik för ett tag nu (och trodde att det var för att jag ammar så lite nu) och undrat var detta ska sluta, ända tills igår när vi var på besök hos några med våg och det visade sig att jag knappt gått upp något alls i vikt. Hmm. där ser man. Lita inte på okända vågar! Noras nya siffror var iaf: Vikt: 8130 g och längd: 69,5 cm. Vilket innebär att hon inte alls är någon liten tjockis längre. Andra bebisar i samma ålder i bekantskapskretsen väger uppåt en 9 kg sådär.

Nu har jag äntligen lyckats ladda upp lite nya bilder också, håll till godo:

Nora i morfars knä på Simudden

...och Nora hos mormor

Anna och John på besök

Vi har infört tandborstning som del av kvällsrutinen

Det blir ganska kladdigt när hon äter

Nora gillar verkligen sin gåstol!

Morfar upp i dagen

Mer om sömn

Igår hade vi det första rejäla bakslaget i sömnträningen. Stärkta av att det har gått så fantastiskt bra tidigare, bestämde vi oss i helgen för att utöka 5-minutersmetoden till att gälla även de första gångerna Nora vaknar under natten. Sagt och gjort, i fredags laddade vi upp med varsitt dataspel och varsitt glas vin och satte igång. Hon vaknade en gång under tiden vi bestämt oss för att köra och somnade inom 5 minuter. OK, tänkte vi, det här verkar ju gå bra. Så vi fortsatte på lördagen. Då funkade det också bra, men båda kvällarna vaknade hon till när vi gick och lade oss. Så nu sover vi i arbetsrummet medans vi sömntränar och Nora sover kvar i sovrummet. Det verkar funka bättre. I söndags vaknade hon inte förrän klockan 4 och inatt sov hon ända tills hon blev väckt av Kalles väckarklocka halv 7.

Problemet är att hon inte direkt verkar lära sig att somna bättre än när vi började och igår var det något av ett bakslag. Hon skrek i en halvtimme innan hon somnade, vilket fick oss att börja spekulera i om hon kanske hade ont i magen eller var sjuk på nåt annat sätt. Vi bestämde oss i alla fall för att hålla ut och hon sov hur bra som helst på natten. Hon skrek en gång klockan 2, men lugnade sig innan jag hann gå in till henne och sedan sov hon som sagt ända tills hon blev väckt.

Kalle hade väckarklockan i sovrummet för vi var säkra på att hon skulle vakna så vi skulle få byta säng. Vi har gjort så att vi har bestämt en tid som vi kör fram till och vaknar hon efter det gör vi som vanligt och flyttar henne till vår säng och hon får äta och sen somna vid bröstet. Vi känner oss inte helt övertygade om att hon inte är hungrig om hon vaknar klockan 4. Och som det har varit hittills har hon fått äta minst 3 gånger/natt, så vi tänkte att det kanske är bäst att börja med lite nedtrappning. Får väl se hur det går - det kanske blir vi som får flytta in i arbetsrummet istället för Nora.

Gnälligt

Idag har det sannerligen inte varit någon rolig dag. Nora har bara varit nöjd så länge jag har burit henne. Nu har jag ganska ont i ryggen och längtar efter att Kalle ska komma hem, så jag kan få avbyte. Hoppas att det inte är ännu fler tänder på gång. Det kan ju vara en alldeles vanlig höstförkylning på gång också förstås. Eller så är det bara en ovanligt gnällig dag - trött blir man av konstant gnäll hur som helst...

Femminutersmetoden

Efter mycket om och men tänkte vi att vi skulle lära Nora att somna själv i sin säng (detta ska i förlängningen (och i den bästa av världar) ge en massa andra sömnfördelar, som t.ex. att vi inte ska behöva vara vakna i genomsnitt 3 gånger per natt). Vi började planera för detta för ett par veckor sedan - hittade en bra tidsperiod där det inte var en massa andra saker som skulle förstöra. Vi köpte ett häfte med en grundlig beskrivning av metoden och framförallt - laddade mentalt!

Metoden i korthet är att man lägger sitt trötta barn i sin säng på kvällen, säger "Godnatt" och lämnar rummet. Barnet blir jätteargt. Efter fem minuter går man in, säger något i stil med "Nu är det natt, nu ska man sova. Godnatt, godnatt" och lämnar rummet igen. Man får inte lyfta upp eller klappa på barnet. Upprepa tills barnet somnar. Eftersom vi läst oss till att det normalt tar ca 45 minuter första kvällen innan barnet somnar och ibland ännu längre tid för envisa barn (ibland kan de skrika tills de kräks...) så förberedde vi oss på minst 2 timmars skrikande (Nora är mycket envis).

Igår var första dagen och Nora somnade efter 15 minuter! Kändes nästan fånigt snabbt när man förberett sig så länge. Enligt häftet tar det normalt ungefär hälften så lång tid andra dagen så idag skämtade vi om att hon skulle somna på 7-8 minuter. Mycket roligt, hahaha.

Idag somnade Nora på... ...7 minuter!!! Helt otroligt faktiskt.

Det kan väl knappast fortsätta så här? Förmodligen kommer bakslaget imorgon...

Pendlande

Idag känns det inte som att jag har lika mycket tid för mig själv som igår. Vad detta beror på? Jo - jag pendlar! Som pendlare är man utlämnad åt hur och när SJ behagar köra sina tåg och SL sina tunnelbanevagnar, men hur mycket kan man egentligen begära när det endast kostar 2332 kr i månaden att resa (ca 110 kr/arbetsdag)?

Min dag i punktform:

• 06.45: Lämnar hemmet med en tanke att ta tåget 07.00
• 06.55: Inser på stationen att jag måste förnya mitt månadskort. Ställer mig i kön och siktar in mig på 07.09-tåget istället.
• 07.09: Tåget går. Jag har fått en sittplats, äter frukost och läser alliansblaskan (DN).
• 07.49: Tåget ska enligt tidtabell vara på Stockholms central - vi står utanför en åker mellan Knicsta och Märsta.
• 08.09: tåget inkommer Stockholms central
• 08:15: Jag kommer ned till tunnelbaneperrongen. Möts av en ilsken skylt: Ropsten 7 minuter" (brukar vara 1-4 minuter eftersom det ska vara 5-minuterstrafik).
• 08.20: Skylten som det nyss stod "Ropsten 2 minuter" på ändras till "Ropsten 7 minuter"
• 08.25: Skylten som det nyss stod "Ropsten 2 minuter" på ändras till "Ropsten 6 minuter"
• 08.32: tunnelbanan kommer - det är mycket trångt...
• 08.45: Kommer till jobbet - endast 2 timmar efter att jag startade hemifrån!
• 08:45 - 17.10: Jobbar (den noggranne läsaren ser att jag endast får ha haft 25 minuters lunch för att få ihop 8 timmar - vi kan säga att jag åt fort).
• 17.10: Lämnar jobbet - siktar in mig på 17.40-tåget som jag ska hinna med god marginal även om SL hoppar över en tunnelbaneomgång. Ringer Matte på vägen och föreslår sällskap på tåget.
• 17.30: Kommer till t-centralen. Möter Matte och en ilsken skylt som säger "Stockholm - Uppsala 17.40. Tåget inställt".
• 17.31 Inser att vi missat 17.30-tåget precis (om det nu gick). Kollar 17.44-tåget mot Mora. Skylten lyder: "Ny tid 18.15".
• 17.35: Finner oss i situationen. Nästa tåg går 18.10 så vi passar på att käka på Marcus Samuelssons nya "resturang" på t-centralen - "Street food".
• 17.50: Börjar kännas bättre. Inser att 18.10 tåget kommer att vara ungefär 400% överbemannat (200% från 17.40, 100% från 17.44 och 100% från 18.10). Vi tycker det känns tråkigt att stå upp vägen hem, så vi bestämmer oss för det enda raka: Vi tar en öl så länge och tar 18.40-tåget hem.
• 18.00 - 18.30: Dricker en öl, snackar skit och kollar på slutet av en repriserad match i holländska ligan (Ajax - Roda 4-2 för den fotbollsintresserade).
• 18.35: Kommer tillbaks till centralen. Möts av skylten: "Stockholm - Uppsala 18.40. Tåget inställt".
• 18.36-18.38 Svär över SJ och vår naiva tro att vi skulle kunna vinna över detta ondskefulla bolag genom att dricka en öl.
• 18.39: Vaknar till och kollar skylten igen. 17.44-tåget mot Mora som hade ny tid 18.15 har givetvis inte gått än! Ny tid: 18.44.
• 18.42: tar plats i resturangvagnen (obekvämt, men där kan ingen dalmas med platsbiljett köra bort dig).
• 18.46: Tåget rullar!!! Nästan i tid (om man räknar den nya nya tiden)!
• 19.27: Ankommer Uppsala
• 19.40 Hemma - 2,5 timmar efter att jag lämnade jobbet.

Funderar på att bli moderatpolitiker istället. Då får man jobbresorna betalda och får bestämma vilka skatter och avgifter man ska betala och vilka man kan skita i...

Ensam kvar

Jaha, då var man plötsligt lämnad ensam kvar. Ylva och Nora åkte till småland imorse för att hälsa på Ylvas föräldrar (tyvärr åkte Ylva lite fort och enligt farbror polisen kostar 2000 kr att köra 124 km/h på motorvägen). Känns rätt konstigt att vara ensam hemma faktiskt - plötsligt har man massa tid för sig själv (nåja, arbetet kommer ju ivägen och tar en del tid, men om man jämför med normaldagen så är det massa tid över). Därför kommer plötsligt ett blogginlägg - det har varit ruskigt dåligt med skrivande - förmodligen ett tecken på att jag fått mycket att göra på jobbet. Förutom bloggandet har jag hunnit med att smälla i mig en grekisk pizza, startat upp ett Football manager-spel och startat ett Dylan-maraton på stereon (man fyller Cd-växlaren med Dylan-skivor och njuter).


För ett par veckor sedan var min syster Emma och hennes kille Johan och hälsade på. Nora fick en mössa (bilden nedan) och en get-tröja (den kommer på bild senare) och fick chansen att mysa med sin faster.



I förra veckan var det min mammas tur att komma på besök. Så Nora fick chansen att mysa lite med farmor också (hon är inte livrädd på första bilden - hon har bara lite svårt att stänga munnen). På andra bilden kan ni se hur duktig hon blivit på att stå upp. Hon står väldigt gärna upp när man håller henne i händerna och tycker om att dansa (hennes gummihöfter skulle göra Elvis avundsjuk).

Nuförtiden åker hon också gåstol ibland. Hon är rätt bra på att glida snett bakåt, men annars har hon ingen direkt styrsel på stolen, men jag antar att det kommer fortare än man anar.


Hon har också börjat uppskatta hoppgungan (ja, hon ser ut lite som en huvudfoting i den, vi vet). Först fattade hon ingenting, men nu har hon börjat studsa lite och då bölir den lite roligare.



Sista bilden visar att hon har en hel del likheter med sin far. Visst är det en fin punk-pyjamas? Vi kanske är rätt lika ändå! (Vi var på 30-årsfest i fredags och då var det en som sa "jag har aldrig sett en bebis som är så lik sin pappa". Annars brukar alla alltid säga att hon är så himla lik Ylva. Inget fel i det, men det är ju roligt att hon är lite lik mig också (roligt för mig alltså, Nora kanske inte tycker att det är så kul)).

Stadig (kort inlägg)

Nu är Nora jättebra på att sitta. Hon har dessutom börjat använda gåstolen. Hon verkar tycka den är skojlig och hon kan förflytta sig i den (något planlöst i och för sig - men det kan ju också bero på att den verkar sakna 3 av sina hjul).

Annars har det varit svårt att få tid att blogga på sistone. Hoppas kunna råda bot på det i helgen, då kanske vi kan få till några fler bilder också...

Mat

Oj, vad tiden går fort. Har inte hunnit blogga på lääänge.

Passar på nu när hon sitter och är nöjd en liten stund att berätta om matframstegen. I ca 1 vecka nu så äter hon riktig mat till lunch utan påfyllning med bröstmjölk efteråt. Har haft problem med att få henne att äta mat på kvällarna, men jag hoppas att det vänder snart när hon blir mer van vid att äta. I helgen kokade vi både fisk och köttfärs som hon ska få öva på. Ser verkligen fram emot att få sluta amma!!!! (Även om det är långt kvar än.)

Annars är väl det riktigt stora framsteget att hon har blivit jättebra på att sitta. Från att kunna sitta ca 10 sekunder utan stöd när vi var på 4 1/2 månaderskontrollen sitter hon nu hur stadigt som helst och ramlar bara ibland...

Tyvärr deglar hon kopiösa mängder igen, så det är väl en ny tand på gång snart också förmodligen.

Noras första tand

Vid knappa fem månaders ålder håller nu Nora på att få sin första tand. Den syns som ett litet vitt streck i underkäken. Den känns desto mer när hon tuggar på ens finger... Även om det är roligt att utvecklingen går framåt, och tänder måste väl räknas som ett steg framåt i utvecklingen, så är det inte bara positivt. Nora har sovit väldigt dåligt på nätterna den sista tiden (ja, sämre än vanligt), förmodligen är tanden en del av anledningen til detta. Dessutom består Noras födointag fortfarande till 90-95% av bröstmjölk och den av oss som måste ha känsligare kroppsdelar än fingrar i Noras mun känner en (gnagande) oro över det faktum att det lilla tandlösa livet förvandlas till ett huggande monster (nåja, lite överdrivet kanske). Förhoppningsvis går matandet mer framåt så att hon blir mindre och mindre beroende av bröstmjölken.

P.S. Dagens sämsta odds: 300 gånger pengarna på George W Bush som fredspristagare. Hade jag fått 300 000 gånger pengarna hade jag kanske övervägt att satsa en krona.... D.S.

Veckan som försvann

Oj, vad förra veckan gick snabbt. Helt plötsligt är det en ny vecka igen. Tror att det berodde mycket på att jag hade minst en sak inbokad per dag, och därimellan har vi försökt köpa varsin vinterjacka.

Det var succé på babysimmet igen, förutom en övning som varken hon eller jag gillade. Den gick ut på att man skulle svinga upp sin bebis på ryggen i vattnet. Svårt, tyckte vi - och Nora tyckte inte det var kul.

Annars har vi haft besök av Eva, Jörgen och Malva, som både Nora och jag lyckades skrämma slag på (Malva alltså, inte Eva och Jörgen). Jag hann gästspela lite snabbt på en "fruhippa" i lördags, och Nora och jag var på Evas "fruhippa" hela dan igår. Nora visade upp sina allra bästa sidor, bland annat satt hon tyst och still och tittade på oss medan vi dansade Afrikansk dans i mer än en timme. Imponerande, tyckte jag, eftersom hon brukar vara nöjd med en och samma aktivitet i max 15 minuter annars.

Idag skedde ett genombrott på matfronten. Helt plötsligt drack hon ur nappflaskan igen. Hoppas att det inte var en tillfällighet. Vi tänkte låta henne prova välling ikväll för att testa om det kan funka igen.

Ledig helg

I helgen var enda helgen den här månaden som vi inte hade något uppbokat. Hurra tänkte vi. Nu ska vi hinna slappa och städa och göra sånt där man inte hinner på vardagarna - som att gå på stan hela familjen.

Fast vi var tvungna att tvätta, för tvättiden vi hade tidigare i veckan hade vi glömt bort. Och den enda tiden som fanns var klockan 7 på lördag morgon. Inga problem - Nora vaknar ändå så tidigt på mornarna. Sen kom Kalle på att han hade lovat att vara flytthjälp på förmiddagen, men det var ju ingen fara för vi hade bara en omgång tvätt och den skulle vi hinna hämta innan han åkte. Kommer du ihåg att du ska klippa dig klockan ett?, frågar Kalle. Nej, det gjorde jag ju såklart inte, men då kunde vi ju passa på att gå på stan allihop efteråt.

Dagen började med att Kalle blev lite sen och frågade om det var OK att han tog bilen. Helt OK sa jag - bara du kommer ihåg att lämna barnstolen för den har jag lovat att låna ut under dan. Ganska snart efter att han åkt ringde han och sa att han hade glömt lämna stolen hemma. Hmmm, lite pinsamt, men jag får väl ringa och säga som det är och fråga när de ska ha stolen (Kalle ska ju inte vara borta så länge) - och precis då kom jag på att jag alldeles glömt bort tvätten (och man kommer inte in i vår tvättstuga om man inte har bokat). Så jag gick ner och satte lapp på dörren och när jag kom upp var jag tvungen att byta blöja och just då ringer Kerstin och frågar om de kan komma förbi och hämta stolen. Öhhh, nej det är så här...

Kalle kommer hem så vi hinner dela på en pizza innan jag ska iväg och klippa mig. Eftersom det pissregnar lägger vi ner det där med att gå på stan hela familjen, så jag tänker att det kan bli ganska kul att få gå själv på stan och köpa kläder till Nora. Det var sådär kul. Jag blev mest arg av bebisavdelningarna i de flesta äffärer. En del är rosa och puttenuttig (flickavdelningen) och i den andra har i princip alla kläder fula tryck av någon outgrundlig anledning. Flickor gillar blommor och spetsar, pojkar gillar tryck? Började på PoP och konstaterade att jag tyckte det var för dyrt där, men handlade ändå där till slut för jag klarade inte av att handla i de andra affärerna.

Efter att ha stressad runt med andan i halsen för att ändå komma hem med något var jag helt slut. Vi gick över till Bente och Mattias och fikade direkt efter stanbesöket. Vi fastnade lite och fikat blev fika + middag. Plötsligt var det kväll och Felix, 2 år frågar: "Ska inte Nora gå hem nu?". Vi fattade piken och gick hem och la oss....

Lite bilder:

Nora i ett av lördagsinköpen - en overall att ha när det blir kallare (och hon blir lite större!):

Nora "äter" banangröt!

Sötnos!

Nybadad i pyjamas och redo för sängen.

Nora tycker om att hålla i sina fötter (och suga på sin stortå!).

När Nora är glad är Kalle glad.

Glad och dubbelvikt.

Utvecklingsbedömning

Nu har det mätts och vägts igen. Här kommer de senaste siffrorna:

Vikt 7510 g
Längd 67 cm

Hon fortsätter att ligga över normalkurvan både vad gäller längd och vikt.

Idag var det även dags för utvecklingsbedömning på BVC. Hon fick nog godkänt medelbetyg, men klart underkänt på talbiten. Hon vägrade säga ett knyst när vi var hos barnmorskan. Tror även att hon borde ha vänt sig från mage till rygg nån gång, men det är jag lite osäker på. Hon var däremot strålande i grenen "Sätta sig upp med hjälp av barnmorskan" så där blev det nog MVG.

Om jag lyckas få henne att sova en stund till återkommer jag med bilder...

Glädjeämnen

Man behöver lite glädjeämnen för att pigga upp sig en seg dag på jobbet. Jag vet - det är fredag, men trots detta är jag mest trött. Det kan finnas ett samband mellan min trötthet och min begränsade sömn p.g.a. en dåligt sovandes bebis i sängen i natt, men detta är fortfarande inte helt klarlagt. Så för att inte somna på jobbet försöker jag tänka på följande positiva saker som gör mig glad:

• Grodan har gått från att tycka att babysim är hemskt (de två första gångerna) till att dominera bassängen (de senaste gångerna). Senast var Nora "master of the floating babies"! Roligt!
• Trots ett totalt förvirrat försäkringsbolag verkar det som att de trots allt står för kostnaderna för att reparera vår bil. Dessutom är vi ännu inte säkra på att verkstaden verkligen försöker blåsa oss - de kanske är ärliga. Yippie!
• Kd under 4%-spärren i senaste opinionsundersökningen. Dagens roligaste nyhet. Jag vet att det är 3 år kvar till nästa val och att Kd kommer genomföra mer av sin bakåtsträvande politik innan dess. Dessutom kommer de förmodligen räddas kvar när det väl är dags, men dagens besked ger mig ändå hopp. Hade jag varit kristen hade jag bett en bön för ett fortsatt ras för Kd!

Moment 22

Eftersom jag nu har tröttnat på att fortfarande inte ha läkt ihop ordentligt efter förlossningen har jag nu försökt kontakta sjukvården och få det åtgärdat. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Jag vill inte gå tillbaks till MVC eftersom jag där har blivit behandlad som om jag är skitjobbig som kommer dit och inte mår bra (för förlossningar är bara härliga och det blir minsann aldrig fel och blir det det så låtsas vi inte om det) och dessutom fått höra att det inte är något fel på mig. (Fast det senare visade sig vara det när jag kom dit igen.) Jag ringde till Ackis och blev ställd i kö. men eftersom den var så lång så rådde de mig att kontakta en privat gynmottagning istället. Jag ringde de två mottagningar Ackis rekommenderade, men de ena visade sig inte ta emot några nya patienter och den andra hade ingen mer telefontid den här veckan. Efter att ha letat runt på Gula sidorna hittade jag till sist en läkare som jag kunde få komma till. Hon skulle dock inte kunna åtgärda problemet - utan kunde undersöka mig och sedan skriva en remiss till Ackis! Där jag redan står i kö... Tja, det jag har att hoppas på är att en remiss gör att jag hamnar lite mer i gräddfilen.

En annan intressant twist på det hela är att läkaren jag pratade med inte trodde att de på Ackis tänkte göra något så länge jag ammade, medan de på Ackis sa att jag inte fick komma tillbaks till specialistmödravården eftersom det hade gått så lång tid. Det är svårt att göra rätt helt enkelt.
Om det där med amningen stämmer och jag hade fått veta det tidigare hade jag definitivt slutat amma för länge sedan medan det fortfarande fanns möjlighet. Fast det finns det väl ingen som vill berätta eftersom de tycker att man ska amma tills barnen är 2 år gamla eller nåt.

kladd

Idag höll jag på och skratta ihjäl mig när jag matade Nora. Jag förstår att det finns typ regnponchos att köpa till bebisar som skydd när de ska äta. Nora hade potatismos ÖVERALLT idag; på näsan, i näsan, i håret, på kläderna. Jag tror att det där med att glatt kasta sig över skeden med potatismos så att munnen blir full och sedan stoppa in båda händerna i munnen, gjorde sitt till. Speciellt som hon sedan kladdade runt med händerna överallt hon kom åt. Hon verkar ha upptäckt att man kan kladda med maten mer uttänkt nu också. Det var ett väldigt kladdande i den potatis som låg på bordet framför henne.

Barnstol och hoppgunga

Så har man varit på IKEA igen. Den här gången införskaffades en barnstol. Vi kände att vi behövde en nu när vi har börjat med smakportioner. Att mata i barnstolen visade sig vara lite svårare än att mata i babysittern som vi har gjort förut. I sittern får Nora en något bakåtlutad ställning vilket gör att maten rinner in i munnen när man tippar skeden. I stolen sitter hon upprätt och gärna lite framåtlutad, vilket gör att det mesta av gröten som vi testade igår rann ut ur munnen igen. Idag testade jag något fastare potatismos och det fungerade ganska bra.

Passade även på att inhandla en hoppgunga. Hon verkar tycka att den är ganska kul även om hon inte har förstått hoppandet än. Tror kanske att hon är lite liten för den fortfarande. Men jag tyckte det var jättesvårt att få i och ur henne. Får nog öva lite på det tror jag...

Badsuccé!

Nu vet vi. Hon tycker inte illa om att bada. Igår lyckades jag få henne att sova ett par timmar strax innan babysimmet - och det blev succé! I början verkade hon ganska ointresserad, vilket redan det var en klar förbättring från tidigare gånger, men mot slutet verkade hon gilla det jättemycket. Hon log och plaskade och fick vatten i ansiktet. Vi gjorde övningarna i en rasande fart och hon blev inte ledsen ens när hon fick en kallsup. Vi fick väl inte till alla grepp sådär på första fösöket, så det är ganska bra att vi ska få prova på en ny tid nu på lördag när vi får chans att repetera allt. Jag blev jätteglad efteråt för jag ville verkligen att hon skulle tycka om. Igår tror jag nästan att hon var den bebisen som var gladast i vattnet (möjligtvis med undantag av Gustav "Fisken" Sundén). Hoppas att hon inte är alldeles för mycket guldfisk, utan kan komma ihåg att det där med att bada är ganska kul. Gäller "bara" att få henne att sova...

mer om smakportioner

Hmmm, det här med smakportioner börjar bli lite svårt. Det positiva är att jag tror att hon börjar förstå att det är mat. Det negativa som är en följd av föregående är att det är lite svårt att veta när jag ska ge dem. Tror inte att morotsmos är lika "matigt" som potatismos. När jag ska ge före maten blir hon arg (förmodligen för att hon är hungrig och vill ha mat nyss), när jag fösökte ge efter maten idag ville hon inte ha (antar att hon var mätt). Samtidigt vill jag ge i anslutning till måltid för att hon ska lära sig att det är mat och det äter man på vissa (av mig) bestämda tider...

Ett nytt problem är också att hon inte vill släppa ifrån sig skeden när hon väl har fått tag på den. Kan vara att hon tror att det är själv skeden som är maten...

Bröllop och morot

I helgen var Nora på sitt första bröllop. Det var Charlotte och Petter som gifte sig vid Gränsö slott i Västervik. Ett alldeles fantastiskt höstväder var det med blå himmel och sol nästan hela tiden. Vi som är ganska bra på att vara ute i sista minuten höll på att missa vigseln eftersom platsen ändrades i sista stund pga blåsten. Som tur var var det inte såååå mycket sista minuten utan vi hann få besked om ändringen.

Nora i bilen på väg till bröllopet

Brudparet på väg till vigselplatsen

Nora tyckte att vigseln var tråkig och demonstrerade detta genom att skrika sig igenom i stort sett hela ceremonin. (Vi var åtminstone 2 stycken som tyckte det var bra att det blåste en del ;-).) Hon tyckte desto bättre om middagen och festen. Det var så mysigt så hon sov sig igenom både middag och dans på mammas och pappas mage.

Nora sover hos Ylva under middagen

Nora sover hos Kalle under mingel och dans

Tyvärr innebar hennes partyuppförande att hon inte alls var trött när vi kom till hotellet klockan 2 på natten och vi ville sova. Vi fick ca 2 respektive 4 timmars sömn och var ganska slitna dagen efter när vi skulle köra hem. Dagen till ära hade jag köpt nya kläder till Nora som Kalle fick i uppdrag att föreviga när vi kom tillbaks till hotellet. Tyvärr syns inte så mycket av dem, för han flyttade visst inte på de filtar och handdukar som låg i vagnen först. Snygga var de i alla fall tyckte vi.



Idag har Nora fått testa en ny smak - morot. Efter 1 vecka med potatismos bytte jag till morot den här veckan. Vet inte om det var en succé eller inte. Hon verkar inte bry sig så jättemycket om vad hon får i munnen (så länge det inte är minifomdroppar). Tyckte det var svårare att göra morotsmos än potatismos. Morotsmoset blev liksom mer "crunchy". Mer som väldigt finhackad morot än mos. Hmmm, kanske var jag som inte kokade moroten tillräckligt länge. Men lat som jag är orkar jag inte göra om. Det får bli den här varianten på morot tills det är dags för nästa smak - majs. Vi fick ett par burkar majsmos av ett par i föräldragruppen, så det testar vi nog nästa vecka: Stay tuned!

Annars är vi fast i Facebook-träsket, så om ni inte ser oss här finns vi med största sannolikhet där.

FC Gothia?

Det måste vara ett dåligt skämt, ingen kan tro att det är seriöst menat, ändå är jag ruskigt nervös inför morgondagens presskonferens (med en lätt illamående känsla i magen). Jag talar naturligtvis om ryktet att GAIS ska slås ihop med ÖIS och Häcken!

Jag tycker det låter helt befängt! En klubb med en anrik historia (113 år på nacken, ett antal sm-guld, bl.a. det första genom alla tider), en klubb som är på frammarsch i allsvenskan med ordnad ekonomi och en satsning för framtiden - Detta är GAIS idag. Att slå ihop den med två superettanklubbar känns föga attraktivt. Att den ena dessutom är en gammal rival från överklasskvarteren gör ju inte saken bättre. Blir detta sanning tror jag att det kommer floppa totalt. Svårt att se att de som idag går på matcherna skulle tycka att detta är en finfin idé och strömma till ett nytt jippolag...

Jag hoppas innerligt att det här inte är sant - skulle kännas rätt absurt att efter denna långa, ofta ganska plågsamma tid, som gaisare plötsligt stå utan lag...

Babysim igen

Babysimmet gick sådär igår också. Nu ska vi försöka byta tid. Igår var hon på bra humör innan vi gick i vattnet (fast lite trött var hon allt eftersom hon vägrar sova på dagarna - hade tänkt att hon skulle sova på vägen dit, men inte då), men hon började gråta nästan på en gång hon kom i. Det var ganska OK när vi kramade om henne, men så fort vi så mycket som började tänka på att låta henne flyta iväg lite blev hon ledsen. Får väl se om det hjälper med ny tid, annars får vi väl lägga ner och prova igen om några månader. Synd om hon inte tycker det är kul - för det ser väldigt roligt ut för de bebisarna som trivs i vattnet!

BVC

Jaha, då har man återigen varit på BVC och fått bekräftat vilka extrema amningsfascister de är. Om en månad ska barnmorskan prata smakportioner. En kvinna i föräldragruppen frågade när de tyckte att man skulle börja införa vanlig mat - och då svarar hon efter ca 6 månader. Hmmm, hon sa nämligen dessutom att de flesta barn klarar sig på enbart bröstmjölk även efter 6 månader. Fast hur det ska gå ihop om man har ett barn som inte gör det förstår jag inte riktigt. Jag frågade lite försynt om det inte var bättre att introducera vanlig mat lite tidigare ifall det nu är så att en del barn behöver tillägg till bröstmjölken efter 6 månader. Svaret jag fick var att det är ju så olika och en del barn vill inte ha något annat än bröstmjölk ända upp till de är nästan ett år. Så var det med det!

Nora verkar iaf uppskatta sina smakportioner. Idag fick hon en hel matsked och började tokgråta när den var slut. Tror iofs att hon inte tycker att själva maten är så jätterolig, utan det är mest att stoppa in skeden i munnen som är kul. Fast lite roligt är det nog att det är något på skeden också. Tror jag. Undrar hur många dagar man ska köra med potatis innan man byter och vad man ska byta till? Hade tänkt palsternacka, men det har vi inte hemma så nu funderar jag på morot.

En annan sak jag har funderat på är: Varför har alla bebisbyxor så korta byxben? För oss som bär i sele blir det ett speciellt stort problem eftersom det alltid blir en glipa mellan strumporna och byxorna. Det har ju inte gjort så mycket hittills, men snart nog kommer det att bli kallt. Finns det "långa-ben-storlekar"? Får kanske köpa större storlekar...

Glad groda och Facebook

Igår kom jag hem efter jobbet vid 18-tiden, ganska trött och hungrig. Möts av bebisskrik när jag kliver innanför dörren - Ylva bär Nora i bärselen och hon är uppenbarligen inte glad (trött, såklart). När jag kommer tar Ylva bort "Privacy-hooden", Nora tittar upp på mig och fyrar av världens största leende! Det behövs inte mer än så för att man ska bli på gott humör!

Jag har nu också gått med i Facebook. När jag gick med var det över 200 000 personer med i Sverigenätverket! Helt galet! Läste nånstans att det var värderat till över 50 miljarder. Kan ju säga att jag skulle sålt om jag var killen som kom på det där.... Nåväl, nu är jag där och får ännu mindre tid att arbeta på - förstår inte hur folk hinner med. Så ni Facebook-användare - lägg till mig som vän och förstör mer av min arbetsmoral!

Potatismossuccé

Idag var smakportionen en succé! Nora verkade gilla att ta skeden och stoppa den i munnen. Hon grimaserade iofs varje gång moset kom in i munnen, men hon ville hela tiden fortsätta och när det var slut började hon gråta. Idag svalde hon dessutom det mesta av moset. Sporrad av framgångarna följde jag upp med att prova flaskan - men det gick inte alls hem.

Smakportioner och besök

I helgen hade vi besök av Ann-Charlott som var i landet för en jobbintervju. Jag hade hoppats att vi hade kunnat ta en tur i skogen och ta några naturpasskontroller, men istället blev det ett varv runt kvarteret innan vi gav upp för regnet. Det hanns i alla fall med traditionell fredagsöl med BMS-gänget där det konstaterades att det inte fnittrades riktigt lika mycket i vårt rum på jobbet längre (hmmm, undrar om folk faktiskt jobbar nuförtiden:-)).

Det var jättekul med besök (och så fick ju AC en chans att beundra Nora - se nedan).



I helgen var det även dags för första smakportionen. Potatismos gjort på smör och bröstmjölk. Vi vet inte riktigt om det var en succé eller inte. Hon protesterade i alla fall inte utan lät oss stoppa in mos i munnen som hon tuggade lite på och sedan, jag skulle inte säga spottade ut, utan snarare lät rinna ut. Vi fortsätter med potatis några dagar till innan vi byter upp oss till något som faktiskt smakar något.

Bjuder på en bonusbild - hon är så söt när hon har badat.

A day in the life...

Eftersom jag nyligen har börjat logga mina dagar hemma med Nora för att försöka hitta något slags mönster, tänkte jag dela med mig av hur en vanlig dag ser ut.

Onsdag 5:september:

7.45 vaknade (dvs jag kunde inte ignorera henne och försöka somna om längre)
7.50 blöjbyte & mat
8.15 babygym och annan lek (medan jag försöker få i mig lite frukost)
9.00 mat
9.15 blöjbyte
9.30 bär henne i bärselen (för att få henne att somna, medan hon protesterar mer eller mindre högljutt)
9.55 somnade (och jag lade ner henne i sängen)
10.20 vaknade, låg på filt och tittade på sina leksaker
11.00 mat
11.30 blöjbyte
11.40 bar i selen igen
12.00 somnade (jag lade ner henne och åt lunch)
12.20 vaknade
12.40 mat
13.00 selen
13.20 somnade
14.20 vaknade (notera här en hel timmes sömn - man blir chockad när det händer!)
14.30 blöjbyte och mat
14.45 babygym, filt och annan lek
15.40 selen (den här gången somnade hon inte för vi fick beök och då kan man ju inte sova!)
16.00 satt en evighet i babysittern och tittade på när Oskar och jag fikade - hur nöjd som helst
17.10 mat
17.20 Kalle kom hem och försökte underhålla medan jag lagade mat
18.00 blöjbyte och sedan bärselen

Sedan blev det babysim med en trött och sur bebis, men det har ju Kalle redan skrivit om.

Sammanfattningsvis kan man väl konstatera att det är svårt att få tid att göra saker som inte involverar Nora på dagarna. Plocka disk, vattna blommer och hänga/vika tvätt brukar jag göra när jag bär henne. När hon sover brukar jag passa på att äta, torka golv (de blir ganska äckliga när hon kräks på dem hela tiden) och sitta vid datorn. Tvätta mig och borsta tänderna gör jag med henne i babysittern i badrummet. Kan väl inte påstå att vi har några jättetydliga rutiner än, men det kanske kommer. Förmiddagarna är ganska lika, men eftermiddagarna och kvällarna kan vara lite hur som helst (allt beroende på hur mycket hon sover).

Godislarm

Ni kanske tycker att det har spårat ur helt med inlägg i en rasande takt, men med två nya datorer som installerar uppdateringar så blir det lite väntetid, och vad ska man göra då annat än att blogga?

Jag har en fundering kring det senaste godislarmet (senaste och senaste förresten - "godislarm" måste väl vara ett av kvällstidningarna nypåkommet ord, ungefär som "nakenchock" eller "Kicki Danielsson"?). Larmet är alltså att vissa tillsatser i godis kan göra barn hyperaktiva för er som missat detta. Det vill man ju såklart inte - barn ska ju vara lagom aktiva, mer än överviktiga soffpotatisar fast mindre än hyper. Det jag undrar är om det bara gäller barn eller om man själv också kan få sig en släng av detta - För min del känns "bli hyperaktiv" som en positiv sak (börjar man från soffpotatis så kanske man hamnar på lagom aktiv). Någon som vet var fulgodiset finns?

Bäst just nu

För att visa att jag verkligen har ökat bloggtakten så publicerar jag idag för första gången två inlägg på samma dag. Snacket om att det skulle påverka mitt arbete negativt tar jag lätt på - jag gör ändå mer än de flesta på det här bygget... =)

Bäst just nu:
1) Manu chao - La Radiolina
2) Att vi har biljetter till Manu chao på Hovet den 14 oktober
3) Att ännu en moderat lämnar regeringen innan året har gått - hur många kan det finnas, förr eller senare måste de väl ta slut...
4) Att jag snart ska gå hem

Babysim

Igår var det premiär för babysimmet. Vi ska väl inte gnälla alltför mycket, men att säga att det var succé skulle vara en överdrift... Vi är dock rätt säkra på att det inte var själva simmandet som var problemet utan grodans allmäntillstånd (hon var skittrött rent ut sagt). Till nästa vecka ska vi försöka ha god tid på oss och hoppas att hon vill sova en lite stund innan själva simmet, så ska hon nog vara en fisk i vattnet.

Arbete

Jaha, då var man tillbaks på jobbet igen efter en lång härlig ledighet (14 arbetsdagar på 4 månader). Det känns väl kanske inte så jättehärligt att jobba igen, men ångesten inför arbetsstarten var faktiskt lindrigare än då jag haft 4-5 veckors semester. Att jag har börjat jobba innebär förhoppningsvis också mer tid till bloggandet (detta kan verka som en paradox vid första anblicken, men det passar bättre med en bloggpaus på arbetet än en bloggpaus under ledigheten då man hade viktigare saker för sig (pussa på Nora, spela Civ IV, titta på friidrott etc). Om jag lyckas med min ambition att blogga lite oftare ska jag också ta upp andra ämnen än Nora, för trots att hennes utveckling går rasande snabbt så är den inte så snabb att det händer nya saker varje dag, dessutom träffar jag ju henne nu bara på kvällar (ofta lite gnälliga då, både hon och jag), nätter (jag försöker sova, hon stör min nattsömn) och mornar (jag tvingas upp ur sängen, hon ligger kvar och sover som en stock). Vi får väl se hur det går med den ambitionen - idag hade jag t.ex kunnat skriva om GAIS försmädliga förlust mot Örebro igår, där man trots dominans i 75 minuter lyckades med konststycket att förlora matchen på slutet, men jag är för besviken för att orka ta upp det nu...

Badanka!

Efter viss kritik av badanksbrist efter förra inlägget publicerar vi nu bevis på att badankan (självlysande!) visst finns med i badbaljan när grodan badar! Tyvärr var det svårt att fånga den på bild...



Vi har köpt en ny bärsele också. Babybjörnarna är inte direkt skonsamma för ryggen (för oss som bär alltså, Nora klarar sig fint). Vår nya bärsele heter ERGO och har vissa likheter med att bära i sjal, fast utan att behöva lägga om hela vår livsstil ("att bära i sjal är inte ett bärsätt, det är en livsstil"). Bärselen har höftbälte vilket gör att man inte behöver ha all tyngd på axlarna. Man kan bära på magen, på ryggen eller på höften. Huvan är en "privacy and nursing hood" om ni undrar, man kan t.ex. amma bakom den (man kan ju inte amma offentligt utan en sådan huva!!!).


Ett annat flott inköp vi gjort är "vyssan lull-tassar". Det är i princip fyra spiralfjädrar som man fäster under sängbenen och som gör att man kan vagga sängen. Genialiskt! Funkar hur bra som helst och då får man acceptera att betala 280 spänn för fyra spiralfjädrar och lite plast.

Vi har också varit i pysslingstagen! Jo, det är faktiskt sant, vi har byggt vår egen mobil (mobil heter för övrigt "Uro" på danska om ni inte visste det). Ja, vi byggde inte på fri hand, utan det var såklart ett bygg-din-egen-mobil-kit som vi fått i present. Det tog tre månader, men tillslut tog vi tag i det och började klistar och limma. Resultatet är över all förväntan - vackra fiskar flyger nu runt ovanför skötbordet och Nora älskar den! Första gången låg hon och stirrade och sprattlade hysteriskt med armar och ben - ett tydligt tecken på uppskattning!



Nora harockså lärt sig att sitta utan stöd (nåja, om man håller i hennes händer, annars krävs väldigt mycket stöd). Något hon tycker är väldigt roligt. Särskilt spännande om vi tittar på TV och hon får sitta med i soffan (barnen måste ju lära sig TV-tittande tidigt.)



Slutligen kan jag avslöja att Nora kommit in i en punkfas. Hon har börjat med Mohikan-frisyr (hon försöker i alla fall, men med hennes taskiga motorik blir den lite hafsig) och gör uppror mot sina föräldrar (vägrar sova på dagtid, vägrar äta ur nappflaska etc.) Jag antar att hon kan ha blivit inspirerad av mina gamla punkskivor...

Vaccination och grått hår....

Nora har nu passerat tremånadersstrecket och därför fått sin första vaccination (stelkramp, difteri, kikhosta, polio & Hemofilus Influensa B). Det var väl inte så jättepopulärt (vem tycker egentligen om en spruta i låret?), men hon glömde bort det rätt snabbt och verkar inte ha fått några reaktioner (de kan få feber och bli lite extra gnälliga enligt BVC, men eftersom Nora ibland är glad och ibland jättegnällig utan synbar anledning så är det svårt att veta om det är en reaktion på vaccinet eller ej...). Invägningen gav 6,35 kg och 63 cm (följer kurvan fint). I jämförelse med sin pappa i samma ålder (7,1 kg) står hon sig dock slätt. Å andra sidan vägde hennes mamma vid tre månaders ålder fåniga 4,8 kg, så det kanske inte är så konstigt. Här är grafen över våra viktkurvor. Eftersom Nora är i princip normal, bara aningens över kurvan så antar jag att jag och Ylva var lite onormala (redan då)...


Vid tre månaders ålder har hon också fått sitt första gråa hår. Jodå det är faktiskt sant, ett riktigt grått hår med annorlunda struktur och allt. Det kan ju knappast vara normalt! Jag bara måste visa bilden över hur hennes hår ser ut när hon är nybadad! Fluffigt va?


En annan sak som vi upptäckt är att Nora har ett stort intresse för träd... Ja, träd verkar kanske inte så spännande, men sedda underifrån (från vagnen) är de tydligen det. Häromdagen grät hon så fort vi inte var under ett träd på promenaden. Vi fick ila över gräsmattor för att hitta nya träd att beundra. Så snart vi hittat ett nytt träd var hon lycklig igen... Lite stört beteende nästan , va? Bästa träd just nu: 1) Lönn, 2) Björk 3) Obestämbar art på en gräsmatta i Luthagen, bubblare: Kastanj.

Och ett par bonusbilder för att hon är så söt dels när hon sover med tummen i munnen och dels i sin snygga 70-talsinspirerade pyjamas...

Fortfarande semester

Vi och bloggen går på lågvarv. Trodde vi skulle blogga mer när vi var lediga, men det blev inte så. Det är nog tvärtom så att Kalle kommer skriva mer inlägg när han börjar jobba.

Snart bara 3 veckor kvar, sen börjar allvaret. Vi har kommit fram till att vi alltid vill ha minst 2 månaders semester. Hur klarar man sig på bara 3-4 veckor?

Vädret är inget vidare, men vi slappar och spelar CivIV när vi inte leker med Nora.

Nora har blivit större och stadigare och "pratar" mycket mer än tidigare. Hon börjar mer och mer uppskatta att vara med och titta på saker. Sitta med vid bordet tex. Vi tror att vi har en social bebis, som alltid vill vara med oss (så mycket så att hon helst inte vill sova alls om hon kan låta bli - det kan hon som tur är inte göra hur länge som helst). Hon är mycket gladare nu också, ler mycket och skrattar till och med (skratta är nytt, det har hon inte gjort tidigare). Hon har börjat lära sig att greppa om saker också, och det har gjort att hon har fått en ny favoritleksak som hon kan ta tag i (och stoppa i munnen såklart).

Vi har firat bröllopsdag också. Papper eller bomull (2 år). Det gjorde vi genom att dricka champagne på balkongen och äta oxe med finvin till. Tyvärr upptäckde vi då att Nora verkar ha glömt bort det där med nappflaska, så vi måste nog lägga henne i hårdträning. Hon har ju alltid varit värdelös på napp, men så pass bra på nappflaska att vi inte direkt har varit oroliga för att hon skulle glömma bort. Men det är klart, flera veckor för en bebis är nog lååång tid.

Snart ska vi börja på babysim. Det ska bli kul, hoppas vi. Vi har fått lite dåliga vibbar vad gäller badande på sistone. Hon verkar inte tycka att det är riktigt lika kul som förut. Tidigare var det ett bra sätt att få henne på bra humör när hon var ledsen, nu ser vi till att bara bada när hon redan är på bra humör.

På måndag ska vi till BVC igen. Då är det dags för första vaccinationen. Återkommer med rapport i nästa vecka...

Vi bjuder på ett gäng nya bilder:


Så här bra har hon blivit på att lyfta på huvudet.



Hos farmor upptäckte vi att hon tyckte om akvariefiskar


Nora hos kusinen Agnes


Hos faster Lotta tillsammans med Agnes


Hos mormor


Såna här fina dubbelhakor har hon fått vår lilla Buddha.