fredag 29 juni 2007

Aaaahhh!

Sitter på jobbet och ska lida mig igenom den sista timmen innan semestern börjar. 9 veckors ledighet (eller egentligen 5 veckors föräldraledighet och 4 veckors semester)! Gissa om det känns bra! Ska bli så skönt att slippa åka till jobbet på morgonen och komma hem lagom till grodans kvällskinkighet. Ska bli så j-a skönt!

onsdag 27 juni 2007

Tips!

Dagens tips för er som ska ta ut pappadagar (eller tjänstledighet). Läs igenom kollektivavtalet och fundera! Jag tog glatt ut mina pappadagar de 10 första arbetsdagarna efter Noras födelse, efter detta tog jag lite semesterdagar. Eftersom hon föddes veckan före Kristi Flygare behövde jag inte ta ut dagar över denna långhelg. När jag får mitt lönebesked visar det sig att de har gjort avdrag för 16 kalenderdagar istället för 10 arbetsdagar! Om man läser det finstilta så räknar de arbetsdagar om man tar upp till fem dagar pappaledigt i rad. Vid mer än fem dagar i rad räknar man istället kalenderdagar. I vanliga fall spelar detta förmodligen ingen större roll, men eftersom jag hamnade i en långhelg blev skillnaden 16 kalenderdagar med ett löneavdrag på 3,3% per dag istället för 10 arbetsdagar med ett avdrag på 4,6% per dag. Lite snabb matte ger en förlust på 6,8% av månadslönen. Det fåniga i det hela är att jag genom att flytta en semesterdag som jag ändå tog ut efter pappaledigheten till mitten av denna (så att jag hade fått först en femdagarsperiod med pappaledighet, sen en semesterdag och sen en femdagarsperiod pappaledighet till) hade tjänat 6,8% av en månadslön... Jag försöker nu i efterhand göra detta och hoppas att det lyckas - känns så dumt att förlora ca 2000 spänn brutto på att jag kallade "fel" dag för semester när jag var ledig.

söndag 24 juni 2007

Ibland är hon glad...


Jodå, det finns bildbevis på att Nora faktiskt kan vara glad. Det nya är att hon kan le mer än en tiondels sekund i taget, vilket också underlättar fotograferingen. De stunder hon är så glad är livet enkelt. Ganska ofta är hon dock rätt kinkig - ofta beror det på att hon (enligt oss) borde sova. Hon har dock en förmåga att sova i 1-5 minuter och sen vakna och vara "pigg" igen. Spädbarn ska sova 16-20 timmar om dygnet har vi hört - Nora kan ligga på typ 10 timmar vissa dygn. Det kan vara lite påfrestande.

På midsommarafton passade hon istället på att sova i princip hela dagen - förmodligen för att ingen skulle tro på oss när vi säger att hon kan vara vaken så mycket. Midsommarfirandet var traditionellt då vi firade på landet med familjen Umegård. Massa folk i alla åldrar, god mat, dans kring midsommarstången och lekar. Bilderna visar Nora på väg ner till bilen respektive den fina midsommarstången.


Då Nora brukar vara ganska glad på dagarna och oftast kinkig på kvällarna är det inte så jättekul att vara på jobbet på dagarna och bara träffa henne under hennes kinkiga kvällsperiod. Som tur är har Kalle bara en vecka kvar att jobba innan semestern, sen får man både de bra perioderna och de dåliga - ska bli jätteskönt.

Som jag skrev förra gången har hon nu förstått det roliga med babygym och hur rolig hennes favoritleksak pantern är. Idag kommer bildbevisen! Kompletterar med ännu en bild på Lillgrisen när hon är som bäst - på ett alldeles strålande humör (faktiskt tagen direkt efter en av hennes 2-minuters-sovpauser.

onsdag 20 juni 2007

Denna blogg är faktiskt inte död - den är bara lite trött...

Ja, trovärdigheten blir ju inte så hög när man publicerar ett "ickedöd-inlägg" och sedan inte skriver något på 2 veckor igen. Skärpning! Bland de lama ursäkterna den här gången finns arbete. Jag har jobbat i en och en halv vecka nu och ska jobba i en och en halv till innan två månaders semester. Arbete är något som är klart överskattat. Jag har väl aldrig varit någon "workaholic", men nu har det faktiskt varit mer trögt än vanligt att gå till jobbet. Bland förklaringarna till detta finns:
  • post-ledighetsslapphet - jag var ledig i nästan sex veckor....
  • pre-ledighetsslapphet - det är ju snart semester igen...
  • "grodan" (a.k.a. "lillgrisen", a.k.a. "lilla gumman", a.k.a. "pappas älskling", a.k.a. "Fatso", a.k.a. Nora Almqvist, etc.) - dels för att man vill vara hemma med henne på dagarna och umgås och dels för att hon stundtals vill umgås på vissa tider på dygnet när jag vill sova...

Nå, nog med gnäll om detta. I övrigt kan jag berätta att Nora växer så det knakar - eller egentligen lägger på sig hull så det knakar. Nu börjar hon få ordentliga fett-veck på lår och armar och dubbelhakan är så stor att man bara ser hennes hals vid speciella tillfällen. Hon har blivit bättre på att fokusera på saker, och börjar nu förstå det roliga med att stirra på mobilen som hänger ovanför skötbordet eller "gymma" i babygymmet. Det tar sig också uttryck i att hon ibland när hon har sovit i sin säng och vaknar inte börjar gnälla med en gång utan istället studerar sin svarta panter (leksak alltså, ingen riktig) i en kvart innan hon kommer på att hon är hungrig... Till de negativa framstegen (hmmm, finns sådana) hör en viss skiftning i humöret. Jag tycker att hon har varit mer gnällig den senaste tiden. Det kan bero på att hon har haft en tendens att vara vaken ganska mycket (hon borde sova 16 timmar om dygnet, men hon kan efter att ha varit vaken i två timmar sova 10 minuter och sen vara vaken i två timmar till, och sedan upprepa detta under mer eller mindre hela dagen). Tyvärr är hon inte alltid glad när hon är vaken (fast de stunderna är fantastiska)., utan ibland är hon en riktig gnällgroda (men en väldigt söt gnällgroda)...

Bilder får det bli en annan gång då jag är på jobbet och bloggar (vi kan kalla det för en fikarast...). Det kanske är det som krävs för att inläggen ska dugga lite tätare....

lördag 9 juni 2007

Denna blogg är inte död!

Vi har inte hakat på trenden att sluta blogga. Problemet är att vi nu lever i en diktatur (nej, jag menar inte den borgerliga alliansen, som trots allt är demokratiskt vald). Jag talar om världens sötaste diktator, Nora Almqvist, som styr det lilla riket (70 kvadratmeter och tre invånare) med järnhand. Hon bestämmer t.o.m. när invånarna ska sova! Här kommer en sammanfattning av de två senaste veckorna:

Vi har varit på ett par invägningar sen sist. Vid tre veckor låg hon på 4,3 kg och vid fyra veckor på 4,7 kg. Stadig uppgång - över normalkuvan! Senaste gången blev hon även mätt och har nu blivit 55,5 cm lång (+4,5 cm sen starten), vilket även innebär att hon har börjat växa ur sina första kläder.

Kalle har varit och jobbat en dag! Det var en riktig pärs! För oss båda! På måndag är det dags igen, då börjar allvaret - tre veckors hårt arbete innan två månaders välförtjänt semester.

Förra lördagen gjorde vi vår första familjeutflykt! Vi packade in oss i nya bilen och åkte till Stockholm för att hälsa på Torun, David och Frida. Frida var då 11 dagar (hälften så gammal som Nora!).


Vi har haft fler besök. I söndags kom farbror Anders med Mimmie och två vänner. De var på väg till Italien och tog genvägen över Uppsala.


På måndagen dök sedan faster Anna (ja, Kalle har fyra syskon...) upp med Kalles kusin Hanna och hennes son Theo, 7 månader (alltså Noras syssling).


Efter att Anna åkt på tisdagen hade vi för första gången barnvakt! På socialstyrelsens (en barnmorskas) rekommendationer (för att undvika skilsmässa) skulle vi ha ett par timmar för oss själva, utan att prata om Nora (lättare sagt än gjort)! Emma och Torbjörn ställde upp och passade Nora (som påpassligt nog sov hela tiden) medan vi skulle ut och äta på nation. Tyvärr var det sista dagen på terminen och alla Uppsalas studenter var också ute, vilket gjorde att väntetiden för mat var två timmar när vi väl kom in på en nation. Det blev en öl och sen fick vi äta på vårt lokala sushihak istället. Sammanfattningsvis var det ändå en bra rekommendation - vi klarade att vara ifrån henne och klarade nästan att låta bli att prata om henne.

Avslutar med en finfin bild på lilla grodan (kanske den enda hittills där hon ler...)

söndag 27 maj 2007

Besök

Fredagen var en heldag. Först besök på BVC och invägning. Hon passerade nästan 4 kg - 3990 gram. En viktuppgång på 320 gram på en vecka! Låter kanske inte så mycket, men när gick du upp 8,7% av kroppsvikten på en vecka senast? Därefter hembesök av samma BVC-sköterska. Jag tror att vi klarade oss från att klassas som socialfall... På kvällen kom Noras farfar och faster Lotta på besök (och levererade vår bil!).



På söndagen blev det nya besök, den här gången kom farmor, Torbjörn och faster Emma. Vi åt lunch på balkongen och firade Mors dag med tårta!


Vi bjuder också på en bild på en badgroda och titta vad fin hon är i sina nya kläder som hon fick av arbetskamraterna på BMS!

torsdag 24 maj 2007

Nora

Ja, det är sannerligen inte enkelt att få tid att skriva inlägg här. Att något så litet kan ta så mycket tid och ta så mycket plats - det är imponerande. Som tur är så kan något så litet genom sin blotta existens göra att man accepterar nästan vad som helst också - hade hon kunnat prata och bett mig sova på balkongen för att jag luktar för illa, så hade jag nog gjort det med glädje just nu. Förhoppningsvis (och troligtvis) har jag ändrat uppfattning när den dagen kommer att hom verkligen ber mig sova på balkongen...

Vi kan sedan faktarutan publicerades konstatera att hon faktiskt tycker om att bada. Inga glädjerop eller så, men hon ser rätt nöjd ut i vattnet. Däremot tycker hon mycket illa om att komma upp ur badet igen (men det vet ju alla att det är obehagligt att kliva ur badet). Anledningen till de ganska många baden är att hon har utvecklat sitt intresse för att kräkas... Vid ett par tillfällen har hon kräkts ner pappa ordentligt, vilket har lett till bad för Nora och dusch för pappa... Vi hoppas att hon snart intresserar sig mer för t.ex. leksaker istället...

På det stora hela flyter det på bra. Bra dagar hinner vi förutom att äta (vilket tar det mesta av tiden då Nora sover) också med ett projekt som t.ex. en promenad. Idag promenerade vi ända till Ylvas jobb för att fika. Ett nätt litet projekt på 3 timmar (2 x 30 minuters promenad, 1 timmes fika och 1 timme för att göra sig redo att gå igen (dvs amma, byta blöja och trösta knyttet)) - sen var den dagen till ända... Det är verkligen ett härligt liv (jag är absolut INTE ironisk här)!