Allsvensk premiär

I söndags sparkade allsvenskan igång och det blev en minst sagt händelserik dag för allas vårt favoritlag (GAIS alltså för er som aldrig sett en fotboll). Två timmar före matchstart såldes Marcus Halsti till Malmö! Anmärkningsvärt inte bara med tanke på att han skulle spelat i startelvan två timmar senare utan också för att han var ett av nyförvärven inför säsongen! Han kom alltså i vintras, försäsongstränade och spelade några träningsmatcher och lämnar sen klubben! Ekonomiskt sett en lysande affär - han kom gratis, är här två månader och säljs till rika Real Malmö för ryktesvis 7-8 miljoner. Sportsligt sett tråkigt då det kändes som en grymt intressant framtidsback. 23 år och på gränsen till finska landslaget. Men så är det - Money talks! GAIS har inte de ekonomiska musklerna att motstå såna bud - inte än så länge i alla fall...

Nåja, i matchen mot Elfsborg, som jag och Nora avnjöt hemma i vardagsrummet, fick istället ett annat nyförvärv, Björn Andersson, kliva in på Halstis plats och han var också en av GAIS bästa under matchen. Det gjorde det lite lättare att smälta försäljningen. GAIS började lysande och dominerade första halvtimman. Kunde mycket väl blivit både ett och två noll där med lite mer skärpa och flyt i avsluten. Efter detta kom ellos in i matchen. Första halvlek var faktiskt ganska välspelad och inte alls så dålig som premiärer ofta har en tendens att vara. I andra blev dock spelet sämre. Minst dåliga i andra halvlek var ellos. Precis som spelarna tröttnade även Nora under andra halvlek och somnade efter ungefär 60 minuter av matchen. Elfsborg gjorde 1-0 i 83:e och man började ana hur det skulle sluta. J-t typiskt GAIS tänkte jag; svårt att förvalta spelmässiga övertag i målmässiga övertag och istället tappa matchen i slutet. Knappt hade jag svurit färdigt innan lagkaptenen Fredrik Lundgren tryckte in 1-1 i 89:e minuten. Jubel framför TV:n som sånär väckte min sovande lilla gris. En poäng i premiären mot en av guldfavoriterna är klart godkänt och första halvtimmans spel lovade gott inför framtiden.

Ny vagn!

Vi måste snart lämna tillbaks vagnen vi lånat då ägarna behöver den igen. Vi har därför gett oss ut på vagnjakt och igår slog vi till när vi fick ett fint erbjudande på en Quinny Speedi (tror färgen heter Chili, eller röd som vi säger på svenska). Det var förra årets modell de sålde ut vilket gjorde att priset var ca 900 kr lägre (eller en nedsättning på drygt 26%) än tidigare. Det är såklart jobbigt om Nora kommer bli mobbad för att hon inte har årets färger, men hennes snåla föräldrar prioriterade ändå priset före detta. Hoppas hon klarar sig ändå. Hur som helst verkar hon gilla vagnen...

Sjukdom

Nja, helt och hållet klarade vi oss inte från Noras virus. Våra magar var starkare än hennes (som tur är!!!), men vi har inte varit helt hundra de senaste dagarna. Har varit rätt slöa, lite muskelvärk, Ylva har haft mycket huvudvärk (men hon är ju stressad också) och matlusten har inte varit på topp. Nora verkar dock ha nått toppformen igen. Skönt!

De flesta bilderna vi lägger upp på gullungen är ju rätt positiva - hon är oftast glad och söt. Tänkte visa några bilder hur det kan vara när hon är sjuk också...

Febersjuk Nora sover i mammas knä i soffan

Inte lätt att vara glad när man inte mår bra...

Som sagt....


Friskare och mycket gladare!

Börjar nå sin normala nivå. Glad!

Påsk!

Påskhelgen kommer säkert som ett välkommet avbrott i arbetslivet för många. Vissa kanske tänker på Jesus lidande (läste om några filippinare som gick steget längre och lät sig korsfästas). Gärna religiösa (vi är lite insnöade på kristna sådana i det här landet) högtider tycker jag, men bara om de innebär arbetsfria vardagar och helst också frossande i mat. Påsken har alltså bra förutsättningar, men....

Min påsk i år har varit (på sin höjd) sådär. Jag är ju redan ledig från mitt jobb så påsken kom inte med något avbrott i arbetet. Ylva skriver febrilt på sin avhandling på alla veckans dagar, så påsken innebar inte någon arbetsro där heller (snarare jobbar hon mest hela tiden). Nora då? Jo, lagom till helgen började, närmare bestämt klockan 04 på långfredagens morgon, blev hon magsjuk. Tre dagar senare är det fortfarande rätt kasst. Så påskhelgen blev verkligen ingen positiv upplevelse iår...

PS: Eftersom jag är en sån positiv människa så är jag trots påskbristerna nöjd! Både jag och Ylva verkar ju trots allt klara oss från magsjukan. DS

Massa bilder!

Det var ett tag sen vi la upp bilder på vår lilla älskling. Nu har jag tömt kameran med en månads bilder och lägger upp några här. Håll till godo!

Test av overall

Mycket bra på att gapa!

Läser artiklar med mamma - blivande doktor kanske?

Tycker om att bekanta sig med skivsamlingen (och lyssna på den för övrigt - hon dansar till musiken, helst rock!)

Det är roligast att stå upp.

Nora gnager på allt hon kommer över - vi har t.ex. märken i soffbordet...

Den här kartongen fick Nora leka med. Efter ett tag upptäckte vi att det fattades en rejäl bit. Den återfanns i Noras gom och vi lyckades plocka ut den efter mycket protester...

Hon kan redan läsa - gärna sina böcker, men också lite tyngre litteratur - favoriter är Dostojevskij och Günther Grass.

Äter med hela ansiktet + lite till.

Hon har inte mitt spikraka hår i alla fall - när hon badar blir det fluffigt.

Som sagt, stå mot allting är roligt.

Om man har bar syn ser man hennes "Övningsgår"-t-shirt. Bäst att varna sina medtrafikanter.

Kjell Swanberg

Kåsören Kjell Swanberg avled nyligen. I gårdagens DN publicerades ett gammalt kåseri benämt "Allvarsord för dagen från Östra Hoby". En hel del roliga saker (framtida klassiska ordstäv?) som jag gärna delar med er som, liksom jag när jag inte är föräldraledig, gärna hoppar över DNs überpretentiösa kulturdel.

"Den som gapar över mycket ger sin tandläkare en mer överskådlig arbetsmiljö."

"Repriser är djävulens sätt att komma åt de tittare som turligt nog kom undan vid första visningstillfället"

"En statistiker som står med ena foten på en kokplatta och den andra i en frysbox önskar att han hade den där j-a syokonsulenten framför sig."

"Man ska inte kasta glas när man sitter i stenhus."

"Det räcker inte att en dokussåpa är genomusel för att få fina tittarsiffor, den måste sakna ytterligare något."

"Du ska inte tro att det bara är du som är ett offer för jantelagen."

Gnagande och dagis

Nora har nu blivit helgrym på att stå upp - nåja hon behöver fortfarande stöd, fristående klarar hon ca 5 sekunder som längst - men hon ställer sig upp mot allting nu, väggar, dörrar, stolar etc. Detta i kombination med att allting ska ätas på, och då pratar jag inte bara småskräp på golvet, gör att hon nu t.ex. ställer sig mot soffbordet och gnager på det, hon står och biter i vår sänggavel (metall, så det låter rätt härligt), och hon ställer sig mot spisen och slickar på ugnsluckan (jag har ett flertal gånger förklarat att det varken är speciellt fräscht eller socialt accepterat, men som vanligt talar man för döva öron). Jaja, immunförsvaret borde ju bli starkt hur som helst. Annars är det en farlig fart på henne, hon är inte still en sekund (vilket är skitjobbigt ibland) och hon ska pilla på precis allting - hon har dessutom teleskoparmar som hon fäller ut som gör att hon når uppskattningsvis 1,5 meter vilket gör att allt är i farozonen (för er i "la familia" så är en bra jämförelse Emma när hon var liten - ni förstår vad jag menar....). Hon blir till råga på allt skitsur när hon inte får pilla på det hon vill, så stundtals är det livat värre här hemma....

Rubriken lovade ju också lite dagis och dagis ska det bli (eller förskola som det heter nuförtiden, eftersom min tids förskola nu blivit sexårsverksamhet - förvirrande!). Vi har nu varit på två dagis i området och hälsat på. Imorgon blir det ett tredje. Det finns uppskattningsvis femton, tjugo i närheten och när man räknat bort de religiösa fanatikerna ("De olika verksamheter som pågår i våra respektive stadsdelskyrkor blir en naturlig del i barnens vardag och vi besöker regelbundet, i samarbete med präst eller diakon och musiker, de äldreboenden som finns i vår närmiljö där vi sjunger och har en andakt.") , montesori, waldorf och föräldrakooperativen (vi vill ha ett "vanligt" dagis där man inte behöver ta semester en dag i veckan för att städa) blir det väl ett tiotal kvar att "välja" på. Av dessa ska vi välja max fyra stycken som vi önskar. Man kan därför hälsa på för att få en uppfattning om dagiset (vilket är jättesvårt eftersom ens egen erfarenhet av dagis ligger ganska många år bakåt i tiden). Sen ska man då välja och efter det försöker kommunen ta hänsyn till ens val, men det lämnas såklart inga garantier (under våren har det fattats ca 150 platser i Uppsala där barnen inte fått plats alls, så det här med valfrihet känns som en smärre överdrift). Så hur mycket man än försöker sätta sig in, hälsa på, läsa utvärderingar och fundera, så är risken att det ändå slutar på ett dagis som man absolut inte ville ha. Nä, ibland känner jag som Dr Kosmos - Stoppa valfriheten!