Luciatåg

Nu har vi varit på vårt första Luciatåg på dagis. Barnen var väldigt söta och sjöng väldigt falskt. Nora tyckte det var jättekul och det visade sig vara rätt att ha inhandlat en tomtedräkt åt henne eftersom i stort sett alla barnen var utklädda. Däremot glömde jag alldeles bort att det finns tärnljus att köpa, kanske får bli till nästa år.

Albin har äntligen lärt sig att krypa. Efter att ha ålat runt ett tag och blivit tämligen bra på att ta sig fram på det sättet, har han nu börjat krypa litegrann. Fortfarande händer det att han lägger sig på mage när han blir ivrig och vill ta sig fram fort, men han har helt klart fattat konceptet.

Vi har fått en ny lägenhet också och ska flytta i januari. En 5:a i Tuna backar blev det och det ska bli jätteskönt med ett par rum till. Nu håller jag som bäst på och försöker övertyga UppsalaHem om att jag vill ha tillbaks mina ködagar (4 år) som de tänker ta ifrån mig för att jag säger upp mitt kontrakt. Enligt min mening är det INTE OK att helt plötsligt "påminna" om att "kundtiden" försvinner när man säger upp sitt kontrakt. De hävdar att det inte går att stå i kö och vara hyresgäst samtidigt och mitt argument är att det i så fall borde framgått när jag ställde mig i kö igen för 4 år sedan. Dessutom har det hela tiden stått på min sida att jag har ködagar från 2005-12 (när vi flyttade in i den här lägenheten), svårt att tolka det på annat sätt än att jag stod i kö tycker jag. Lämpligt nog, för dem, var dock den informationen ändrad när jag skulle logga in idag och bevisa att jag hade rätt. Fast jag har inte hittat informationen att det inte går att stå i kö och vara hyresgäst samtidigt någonstans på hemsidan när jag har surfat runt lite på de mest logiska ställena. Kanske ska höra av mig till Plus...

Några bilder

Inläggen haglar väl inte direkt, men jag tänkte lägga ut några bilder i alla fall. Jag (Kalle) är numera pappaledig sedan några veckor tillbaka. Kan väl konstatera att det är rätt stor skillnad mot förra gången jag var pappaledig. Att ha två att se efter istället för att kunna lägga all tid på ett barn. Hur som helst är det kul för det mesta...

Glad för det mesta!

Nora med pippitofsar

Albin tycker om att lägga saker över huvudet.

På bröllopsfest

majskrokar är gott

Har Hamrén koll?

Bada är kul!

Nora tycker det är kul att ta kort. Motiven är ofta mycket konstnärliga.

Några bilder på barnen

Oj vad tiden går...

...fort. Albin är nu drygt 6 månader och lika glad och mysig som vanligt. Just nu har han en ovanligt seg förkylning som har satt sig ordentligt på luftrören, men han verkar nästan lika glad för det. (Fast kanske lite tröttare.) Han fortsätter att äta bra och sover nu i sin säng istället för i vagnen. Han kan fortfarande inte sitta utan stöd, men han börjar bli lite stadigare så förhoppningsvis lär han sig det snart. Han har börja "prata" mycket - och högt. Da, da, da, för full hals. Två tänder har han fått och så mycket som han dreglar väntar vi oss nästan fler snart.

Nora är inne i en period när hon älskar att vara på dagis och tydligen har hon blivit mycket mer framåt och tar för sig mer. Hon har fortfarande inte börjat gå på pottan, men det är sällan hon kissar på sig längre utan hon säger till och så får hon en blöja. Hon har en massa åsikter om det mesta, och imorse dissade hon jeansen för att de "var får hårda". Börjar bli svårt att köpa kläder åt henne m.a.o. För ett par veckor sedan la hon sig raklång på golvet och skrek när jag försökte ta på henne den nya fina (eller, fina och fina, ny och praktisk iaf.) höstjackan. Idag lyckades jag lirka på den, så jag hoppas att hon kan vänja sig vid den.

Matvrak

Det gick undan med smakportionerna den här gången, Albin äter nästan ännu bättre än vad Nora gjorde (eller så är föräldrarna lite mindre mesiga den här gången ;-) ). Nu har vi passerat smakportionsstadiet och håller som bäst på att introducera välling. Nu är det välling/ersättning till frukost, gröt till mellanmål, mat till lunch, gröt igen, mat till middag, och välling/ersättning på kvällen. Däremot visar han inte minsta intresse att ta skeden själv och stoppa i munnen som Nora gjorde, men hon började inte äta själv snabbare för det så det spelar nog inte någon roll.

Nora har väl inte gjort så jättestora framsteg vad gäller potträningen, men det var flera dagar sen hon kissade på golvet, så lite ändå (förrutom att hon fortfarande vägrar att kissa på pottan). Får väl se hur mycket bakslag det blir nu när dagis har börjat igen. Idag ville hon inte alls gå dit och grät massor när Kalle lämnade. Hoppas att hon kommer in i det hyfsat snabbt igen. Hon har blivit jättebra på att pussla nu också och jag tror att hon så smått börjar förstå konceptet och inte bara lär sig dem utantill.

Smakportioner, fortsättning

Det går jättebra med smakportionerna. Nu äter Albin 2 grötmål per dag och han har smakat potatis, palsternacka, majs, morot och mango. Mangon var en klar succé och gröten tycker han om, annars ser han väl mest likgiltig ut men det går ner.

Tyvärr har vi bakslag med potträningen, sen den där dan Nora kissade på pottan 3 gånger har det inte hänt igen. Nu är vi tillbaks på att hon får en blöja att kissa i som hon sen kan ta av sig när hon är klar.

Nu ska jag och Nora spela Civ, kul att hon har såna intressen ;-).

Smakportioner

Ett kort inlägg innan jag somnar.

Nu har vi börjat ge Albin smakportioner och det går väl hyfsat tycker jag. Han sväljer och ser glad ut, men jag vet inte om han fattar konceptet riktigt. Igår tyckte jag att han gapade efter skeden, men idag såg det mer ut som om han ville stoppa sina händer i munnen när han gapade. Vi har provat potatis och havregröt än så länge, om nån dag är det dags för palsternacka.

Vi har varit på västkusten i några veckor och Nora har badat i havet (filmsnutt kommer förhoppningsvis senare). Det tog ganska lång tid för henne att känna sig bekväm i vattnet, men när hon väl började tycka om det hoppade och plaskade hon som bara den.

Idag har Nora kissat på pottan ordentligt för första gången. Vi fick ett klistermärke av Lotta att sätta i botten på pottan som blir en bild när det blir varmt. Efter några dagars övertalning verkade hon intresserad av att få se bilden och idag kissade hon flera gånger på pottan. Verkar vara en succé. Får väl se vad som händer när nyhetens behag lägger sig.

Snart är det dags att ta sig till BVC för utvecklingbedömning av Albin också. Kommer inte ihåg vad de skulle kunna, men det är inte mycket han kan så vi får väl hoppas att det räcker ;-).

Nora sjunger

Dags för ett videoklipp igen. Äntligen har vi lyckats få Nora att sjunga när kameran är på. Här kommer ett smakprov på några av sångerna hon kan.

Nya siffror

Nu har Albin blivit vaccinerad. En spruta i varje lår. Sen blev han mätt och vägd också, de nya siffrorna är 64 och 6650.

En glad bebis

Ett snabbt inlägg medan Albin sover...

Albin är nu 63 cm lång och väger 6.4 kg. Han är söt och tjock och glad. Fortfarande är det så att han är väldigt trött av sig och sover mycket, men när han är vaken och pigg är han nästan alltid glad. Han har blivit social av sig nu också och om han sitter för sig själv i babysittern kan han protestera lite, för att sedan bli jätteglad när man kommer och pratar med honom.

Nora älskar fortfarande sin lillebror och ger honom massor med pussar och kramar. Nu håller hon på att få tänder igen och humöret är därefter ;-). För ett par veckor blev hon dessutom rädd för en av dagisfröknarna när hon tog av sig glasögonen och sen dess har hon varit ledsen på dagis ganska ofta. Nu är det hur som helst bara 3 veckor kvar och sen är det semester i 8 veckor! I höst ska hon nog få sluta sova på dagis för det blir väldigt sena kvällar de dagar hon sover middag.

Snart 2 månader

Oj, vad fort tiden går. Albin växer så det knakar och har väl snart växt ut den här klädstorleken också om det ska fortsätta i den här takten. Han har fått diagnosen navelbråck via telefon, men jag tänkte få den bekräftad i verkligheten nu i veckan när vi ska på kontroll på BVC. Det ska tydligen växa bort så småningom. Något som verkar ha växt bort nu är de igensatta tårkanalerna, hans kladdiga öga har varit jättefint de senaste veckorna.

Har hört ryktas att fler bilder önskas på bloggen, så här kommer några:

Lunch

Efter att Albin vägrade sova på dagen igår har jag helt enkelt låtit honom få sitta kvar i sjalen idag. Och där sover han så gott så. Tänkte inte göra om gårdagen misstag och lägga ner honom förrän jag har fått i mig lite lunch. Försöker mig på att kombinera lunchen med ett blogginlägg.

Igår gick Nora hela vägen från dagis och hem för första gången. En promenad på knappt 10 minuter för mig tog ca en halvtimme igår, men hon tyckte att det var jättekul. Anledningen att det tar gå lång tid för henne är inte att hon går sakta, men att hon stannar och leker en stund varannan meter ungefär. Hon hade tydligen varit på rätt så dåligt humör på dagis, men när vi kom hem var hon på ett strålande humör. Hon lekte själv i sitt rum jättelänge och ägnade mycket tid åt att prata med sina nallar. Hoppas att det är ett tecken på att hon börjar bli mer och mer självständig. Det kan behövas nu när jag ska hålla ordning på Albin också, som inte har någon förståelse alls för "vänta", "snart" och "om en stund" (som Nora är så bra på... ;-) ).

Albin, som brukar sova ca 4 timmar mellan 11 och 3 och sen äta och sova en sådär 3 timmar till, valde igår att vara vaken ända tills vi gick för att hämta Nora vid strax före 2. Slutsats: Bara för att han sover bra i vagnen betyder inte det att vill sova annars och han sover lika gott på en som Nora, men (precis som sin syster) vill inte bli nerlagt i sängen.

Nu börjar han visst vakna, så det är dags att avsluta, men jag hann luncha klart faktiskt.

1 månad

Oj, vad fort den här månaden har gått. Albin växer och tjockar på sig rejält. Det är snart dags att byta upp sig i klädstorlek igen. Vi hinner inte alls blogga lika mycket om Albin.som om Nora. Det fanns liksom mycket mer tid över när vi bara hade ett barn.

Imorgon är sista dagen som vi är hemma båda två och sen börjar allvaret ;-). På torsdag åker Kalle dessutom bort, så jag måste ha hand om båda barnen på natten också OCH packa in dem i bilen och åka och plocka upp honom i Nyköping på fredagen. Jag är lite nervös inför nästa vecka...

Albin fortsätter att vara trött och sover speciellt bra i vagnen. Men han brukar ha ett par vakna timmar någon gång under natten. Skulle önska att han kunde ha dem dagtid istället. Just nu sitter han och sover gott i bärsjalen.

3 veckor

Nu är Albin 3 veckor gammal och har börjat få lite längre vakenperioder. Nu händer det att han är vaken i hela 2 timmar i sträck. Fast han sover fortfarande större delen av tiden. Han har börjat tjocka på sig lite nu också och har lagt sig till med en rejäl dubbelhaka. Vi får väl rita in hans viktkurva och jämföra med Noras så småningom.

Tyvärr har han börjat få lite ont i magen nu också och han har börjat kräkas ganska mycket. Men det var väl väntat egentligen.

Vi har använt ganska mycket tygblöjor på honom och det har funkat hyfsat. En del passar inte så bra och andra vi har är lite slitna så de behöver bytas ganska ofta, men jag har till och med provat med mina hemmastickade ullbyxor (se bild nedan) och det har funkat bra.

Med bara en dagisdag förra veckan kändes det lite som att vi fick kämpa oss igenom den och den här veckans hela 3 dagisdagar känns riktigt lyxiga i jämförelse. Någon vi känner sa: "Ett barn är som att ha en hamster, två barn är som att ha två barn". Jag kan helt klart känna igen mig i påståendet. Undrar vad vi gjorde för att få det att kännas jobbigt att bara ha hand om Nora när hon var bebis. Ovanan förmodligen...

Bifogar lite fler bilder

Storasyster och lillebror

Albin i sin leoparddräkt

Första badet

Nora är såååå nöjd med sin present från Mattias (Vegas nästa)

Lillskrutten med sina snyggaste blöjbyxor

Hela familjen i soffan (Simpsons på TV, kanske - eller Simon och Tomas?)

Första barnvagnspromenaden

Albin nerbäddad i vagnen

Mer om Albin

Sådär, nu ska jag försöka få till en sammanfattning av lilla Albins liv så här långt...

Dagen innan datumet för det planerade snittet var vi inne på Ackis och blev uppskrämda (eller jag blev uppskrämd i alla fall) av narkosläkaren som sa: "Det här kommer nog att gå bra - tror jag" och som dessutom antydde att hennes handledare skulle vara med. Sedan var det även saker som att det var viktigt att jag sa till på vilket sätt det gjorde ont när hon stack mig, det var nämligen helt normalt att träffa ben med sprutspetsen och det gjorde såklart ont, men på ett annat sätt än om hon skulle råka träffa något som inte var normalt. Jag som var mest nervös för att bedövningen inte skulle ta, blev inte lugnad och började dessutom oroa mig för att själva bedövningssprutan skulle göra ont, något jag inte hade varit särskilt orolig för innan.

Klockan 7 på morgonen den 10:e mars var vi tillbaks på Ackis och vi träffade det andra paret som hade ett inplanerat snitt samma dag i hissen. Vi kände på oss att vi var nummer 2 i kön, men att det inte var någon som ville säga det till oss rakt ut. Vi fick i alla fall ett litet rum (MED egen dusch och toalett den här gången - lyx!) och passade på att försöka sova lite efter en tämligen sömnlös natt. Det var ingen som kunde säga när det skulle bli vår tur, men det var ett par akuta snitt som vi skulle få vänta på. Klockan 9 kom de in och satte dropp och då blev det lite knöligt att göra något annat än att sitta i sängen. Sedan framåt 11-tiden fick vi veta att det andra paret hade fått åka ner, men att det antagligen inte skulle bli vår tur förrän efter lunch. Och så blev det, klockan ett fick vi åka ner.

Personalen i operationsrummet kändes något stressade, jag misstänker att vi var det passets sista operation innan de skulle få gå hem. En massa folk var det i alla fall, jag fick slangar överallt och Kalle kände sig mest ivägen. Ganska snart var det dags för den fruktade bedövningen, men som tur var gav narkosläkaren ett mycket lugnare intryck när det var skarpt läge och jag valde att tro att hon hade hunnit öva på ganska många innan mig. (Men vi fick ändå vänta på att det skulle komma en mer erfaren läkare och övervaka det hela.) Dessvärre gjorde det verkligen ont när hon stack och första gången hittade hon inte rätt, utan de lade mer lokalbedövning och sedan stack hon igen. Det var inte det lättaste att sitta still och slappna av samtidigt som det stack till och gjorde svinont i ryggen.

Sedan när bedövningen var lagd och det var dags för det jag var mest rädd för (att bedövningen inte skulle ta ordentligt) blev Kalle snurrig och fick gå ut och lägga sig på en brits i korridoren. Som tur var återhämtade han sig ganska snabbt och kom tillbaks innan det var dags för dem att börja skära. Operationen gick bra och jag kände inget som tur var, eller jag kände en hel del - men det gjorde inte ont. Det tog nog bara ca 5 minuter att få ut Albin och sedan kanske en halvtimme för dem att sy. Sedan kördes jag ut i ett uppvakningsrum, där jag blev så välövervakad att en maskin larmade när jag råkade hålla andan. Kalle och Albin fick vara med hela tiden och det kändes jättebra, då fick jag dessutom hålla Albin ordentligt för första gången (jag hade honom hos mig en stund på operationsbordet, men där var det väldigt trångt och jag såg knappt hur han såg ut.). Albin "knorrade" konstant den första timmen och blev därför noggrannt undersökt av barnläkare, som dock konstaterade att det inte var något fel på honom. När jag hade bevisat att jag kunde böja på benen (efter ca 2 timmar) fick vi åka upp till vårt rum på BB. När de började köra iväg min säng började jag såklart må jätteilla (åksjuk som jag är), så jag var glad att det inte var så långt att åka. Jag hämtade mig ganska snabbt och kunde äta middag på kvällen sedan.

Albin var inte lika haj på det där med att äta som Nora var och först fattade han inte alls hur han skulle göra. Fösta natten låg han mest bara och kräktes fostervatten hela tiden, men sen började han fatta det där med mat och åt i princip oavbrutet hela andra dygnet (tyvärr fanns det inte så mycket mat för honom att få då förstås). Jag hade trott att jag skulle vilja/behöva vara kvar ganska länge på BB efter snittet, men redan på onsdagen kände jag mig sugen på att åka hem, så på torsdagen gjorde vi slag i saken och såg till att bli utskrivna, så åkte vi hem på kvällen sen. (Min mamma var ändå här och barnvaktade Nora, så jag räknade med bra markservice ;-). )

Albin är en väldigt trött bebis som mest bara sover än så länge. När vi var tillbaks på BB för återbesök så han skulle bli utskriven hade han gått ner lite för mycket i vikt sen födseln, så vi blev tillsagda att åka hem och få i honom mat lite oftare och sen komma tillbaks och väga igen nästa dag. Om han då hade gått upp var allt OK. Det hela kändes ganska jobbigt eftersom vi fick så kort tid på oss. Som tur var råkade han vara extremt hungrig just den dan och åt mer eller mindre konstant hela dan, så han klarade invägningen och idag när vi vägde honom igen hade han gått upp ytterligare. Snart är han nog tillbaks på födelsevikten ;-). Själv hade jag oturen att få mjölkstockning mitt i alltihop, men eftersom det sammanföll med att han ville äta hela dan, så gick det snabbt över.

Jag tycker att det är väldigt stor skillnad att ha fått barn nummer 2. Med Nora blev det inte någon vardag förrän Kalle började jobba igen (och knappt då heller), och den här gången blev det vardag igen redan efter några dagar. Får väl se hur det blir när Albin börjar vara vaken mer, men Nora måste ju få mat, gå till dagis och gå ut och leka, så det blir inte så mycket tid över till att sitta och mysa med bebisen. Nätterna blir lite jobbiga eftersom Nora brukar vakna åtminstone en gång per natt och Albin vaknar och vill äta varannan timme. En natt provade vi att ha Nora i vår säng och då höll hon igång i ca 2 timmar innan hon somnade och efter det vaknade Albin... Då var det bra trögt på morgonen sen.

Namn på prinskorven

Efter mycket funderande har vi slutligen lyckats bestämma namn på prinskorven. Det är mycket man ska ta hänsyn till; hur upptaget det är i bekantskapskretsen, hur vanligt det är, hur det passar med efternamn etc etc. Det finns forum där dessa frågor diskuteras till förbannelse. Till slut lyckades vi bestämma oss. Det blev: Albin Vide Almqvist med Albin som tilltalsnamn.

Lite fler bilder

Vår, fortfarande namnlösa, lille son verkar vara en riktigt tröttis. Det har han väl efter far sin antar jag... Han sover igenom större delen av dagen, med korta pauser för att äta (mat som han dessutom somnar ifrån). Så länge han också tänker sova hyfsat på natten så är det väl ok (ett tag i alla fall, det kan ju bli tråkigt om han bara fortsätter sova jämt när han blir större).

Med två barn går dagarna ruskigt fort. Ska försöka skriva lite mer snart, men nu är det dags för lite god (?) sömn... Lite fler bilder kan jag i alla fall bjuda på!

Nora vill gärna pussa lillebror

Prinskorven

Igår, den 10 mars klockan 13.53 föddes prinskorven. Det blev en pojke (tur eftersom Nora hela tiden varit inne på lillebror när man frågat) på 54 cm och 3760 gram.

Här är lite bilder (i omvänd kronologisk ordning av okänd anledning)