The making of barnmat

Mina försök att laga "riktig" mat (det är enkelt att "fusklaga" mat till henne - hon älskar t.ex. potatis och blodpuddingsmos och lax och potatismos går också hem, men med "riktig" mat tänkte jag något lagat som man kan ha i frysen och som är som burkmaten fast bättre. Om ni förstår...) till Nora som hon gillar har hittills inte varit så lyckade. Min kokta kyckling med ris och mild currysås tokdissade hon (vägrade äta, fast jag tyckte den var rätt god). Min barnanpassade korv stroganoff gick något bättre, men inte mycket.

Skam den som ger sig - idag gjorde jag en seriös fiskgryta. Potatis, morot, palsternacka, purjolök och pangasiusfilé (hajmal, vietnamesisk sjötunga - kärt barn... osv) hackades i pyttesmå tärningar (hon har inte riktigt fattat varför man ska tugga maten när man kan mixa allt till en puré).

Endast fina råvaror används! Och mycket arbete och kärlek!

Detta kokade jag detta med lite vatten och grädde, kryddade med dragon och dill och redde med lite maizena. Det blev inte alls tokigt tyckte jag, även om fisk utan salt är sådär... återstår att se vad den kräsna grodan säger. Om en knapp timme får jag svaret... Spännande va?

Resultatet ser kanske inget vidare ut, men det luktar inte kattmat som vissa av burkarna gör...

Krypandet gör framsteg för var dag som går. Hon börjar bli rätt sdnabb nu den lilla rackaren. Hon tycker det är roligt när man tar kort på henne så då kryper hon snabbt fram till kameran och bilderna blir lite närmare än vad man tänkt sig...